Prestationstankar
2014-05-28 kl:22:33:17 Allmänt | Kommentera här (0)

Mitt näst sista löppass innan maraton är avverkat. På lördag ska jag springa långt, vääääldigt långt. Närmare bestämt 42 km. Tankarna som kretsar i huvudet är att jag SKA vara nöjd med att bara lyckas genomföra ett maraton, åtminstone med tanke på att jag gör det ganska exakt ett år efter förlossningen av Minimänniskan. Men sen kommer de där tankarna som alltid tycks dyka upp i min hjärna, oavsett vad jag tar mig för. Tankar om prestationer, förväntningar och krav. För varför ska jag vara nöjd med att "bara" lyckas spring 42 km, jag vill minsann göra det på en bra tid också. Trots att alla experter säger att man inte ska satsa på en tid sitt första maraton. 42 km är långt och det är svårt att veta hur man ska disponera loppet. Så var nöjd med att du kommer runt. Men nej, en tid finns uppsatt i huvudet sen länge. Allt eftersom månaderna gått har den tiden kapats med en hel del minutrar. Jag fattar inte varför min hjärna alltid vill uppnå det snudd på omöjliga? För helt omöjligt är det väl inte ändå? Jag vet hur jag funkar och besvikelsen kommer bli så stor även fast jag vet att jag kommer utföra en bedrift bara genom att genomföra det.
Ja ja, på lördag eftermiddag vet jag. Besvikelse eller glädje!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: